Inatt hade jag den vackraste drömmen i mitt liv. Jag satt i min säng, lutad mot väggen och tittade på min Henrik plansch. Plötsligt satt han där bredvid mig, på mitt rosenöverkast. Han såg mig i ögonen och log. Jag log tillbaka. Han började skratta, det finaste skratt jag någonsin hört. Jag började också skratta. Han tog min hand i sin. Jag lutade huvudet mot hans axel. Det kanske låter naivt men jag har aldrig känt mig så lycklig i hela mitt liv.